|
Ateljén ligger i samma hus som butiken.
Där arbetar mästare, gesäller och lärlingar
med nytillverkning och renovering av smycken. Utöver ägarparet
har företaget sex anställda.
Tre fjärdedelar av tillverkningen är
specialbeställda smycken medan resterande del är smycken
av egen design som ställs ut och säljs i butiken. Ingenting
serietillverkas och allt som finns till försäljning kommer
från den egna ateljén.
Många kommer till
Gaudy för att få ett nytt, unikt och specialkomponerat
smycke
I de allra flesta fall är det kvinnor som beställer. Att
skapa ett personligt smycke kan ta tid. Vad har kunden tänkt
sig och hur ska smycket användas? Man diskuterar och bollar
idéer med kunden i syfte att skapa ett smycke som överensstämmer
med kundens personlighet och som känns rätt.
Eduard Gaudy ritar sedan en skiss och en budget
tas fram för arbetet. När kunden godkänt skissen
görs en modell i vax för att kunden även ska få
en tredimensionell bild av sitt smycke. Kunden provar, känner
sig för och till sist tillverkas originalet. Ibland återvänder
kunden till butiken för att prata en stund och berätta
hur nöjd hon är med sitt smycke.
Dessa tillfällen är höjdpunkter
i vårt arbete, säger hovjuvelerare Eduard Gaudy.
Flexibla smycken
Genom att skapa flexibla smycken vill Gaudys ge kunderna
möjlighet att använda dem på många olika sätt.
En stor ädelsten infattad i en ring kan konstrueras så
att stenen med ett enkelt grepp kan flyttas till ett kompletterande
hängsmycke eller bli ett lås i en pärlcollier. Idén
är finurlig och Eduard Gaudy hämtar mycket av sin inspiration
från Fabergé och Cartier, i synnerhet från smyckeperioden
sent 1800-tal till 1940-talet.
Eduard Gaudy utför även renoveringar
av gamla smycken, vilket innebär stora tekniska utmaningar.
Han börjar med att omsorgsfullt fotografera smyckena innan
de monteras isär. Gamla tennlödningar från tidigare
reparationer smälts eller fräts bort. När man fattar
ur stenar och därefter hettar upp fattningen, ändrar metallen
sin form en aning. Det är mycket komplicerat och tidskrävande
att sätta tillbaka stenarna i sina nyrenoverade fattningar.
Renoveringen förbättrar avsevärt smyckets hållbarhet
och kvalitet.
När hela arbetet är klart fotograferar
jag smyckena igen, förklarar Eduard Gaudy och visar bilder
på diadem, broscher och hängsmycken.
Monica kompletterar arbetet med en mycket detaljerad
beskrivning över alla moment som en renovering innebär
och alla material som använts. Detta underlättar för
framtida renoveringar.
En dag ringde telefonen...
Eduard Gaudy kallades omedelbart till Kungliga Slottet för
en nödsituation. Det gällde ett diadem. Enligt smyckebeskrivningen
kunde diademet hakas av och användas som halsband. H. M. Drottningen
önskade bära detta halsband vid ett statsbesök. Kungaparet
skulle just resa och man fick inte loss halsbandet. Diademet var
gammalt och lagat med tenn på flera ställen och dessutom
hade halsbandet lötts fast på diademställningen.
Denna förändring hade inte preciserats i smyckesbeskrivningen.
"Finns det en lödkolv i huset",
frågade Gaudy. Jodå, dåvarande kammarjungfrun
Anna Björkman sprang iväg och hämtade två stycken.
Den ena lödkolven var en knapp halvmeter lång och den
andra något mindre. Eduard Gaudy lyckades smälta bort
tennlagningarna i tid och halsbandet kunde följa med på
resan.
Eduard Gaudys far har haft inflytande på
sonens yrkesval. Då Eduard var fjorton år avgjordes
hans framtid: Du har tre yrken att välja på, sade fadern.
Optiker, guldsmed eller skräddare. Eduard Gaudy började
sin yrkesbana som guldsmedslärling i staden Graz i sitt hemland
Österrike. Egentligen hade han nog tänkt bli arkitekt,
vilket man kan se spår av i de smycken han skapar.
Jag är fascinerad av arkitektur, säger
Eduard Gaudy. Geometriska former tilltalar mig och jag finner inspiration
i arkitekturen för mitt arbete som guldsmed. Eduard Gaudys
far, som var övertygad rojalist, skulle i dag ha varit
mycket stolt över sin son: hovjuvelerare till Hans Majestät
Konungen av Sverige.



Du kan också skriva ut via menyn Arkiv/Skriv
ut
|